Jessica Ritzén: Ett ludet barn med kraftigt skrik



Detta är ett kåseri. Skribenten svarar för eventuella åsikter i texten.

Jag är tillbaka till tidernas begynnelse. Min egen alltså. Den som började en vintermorgon i juletid på Nyköpings BB för snart 55 år sedan.

Jag läser i journalen att mamma kom in till lasarettet klockan 03.50 den 23 december 1970 för att vattnet gått.

Klockan 05.46: ”Framfödes ett levande flickebarn som skriker genast. Barnet avnavlas och läggs i säng.”

I anteckningarna som följer upptäcker barnmorskan att livmodern fortfarande är både stor och spänd.

”Man lyssnar med trästetoskop och konstaterar att duplex föreligger.”

Duplex betyder tvåfaldig men att det skulle bli tvillingar kom som en total överraskning för alla där i förlossningsrummet. Jag och syrran föddes sex veckor för tidigt och något ultraljud eller någon sista undersökning hanns aldrig med.

Klockan 05.54: ”Framfödes tvilling 2, ett levande flickebarn som skriker genast. Barnen utan anmärkning. Skall till Barnavdelning C på grund av prematuritet.”

Av nyfikenhet har jag begärt ut min födelsejournal. Kanske tror jag att jag ska förstå mig själv lite bättre då. Men så värst många ledtrådar till tvilling 1:s inre går inte att utläsa av journalens snålmålande beskrivning av födelseförloppet.

Jag väger 2450 gram och är en knapp halvmeter lång. Utöver ett kraftigt skrik har jag rosa hudfärg, slät ansiktshud och fylliga lemmar. Likt många för tidigt födda barn är jag luden och har ett värmande lager ullhår flerstädes på kroppen.

Det hade även drottning Kristina som i sin självbiografi beskriver sin födsel en decemberdag för 400 år sedan. ”Jag var luden över hela kroppen och hade en grov, stark stämma. Allt detta gjorde att mina jordemödrar, som tog emot mig, trodde att jag var en gosse.”

Att jag eller min syster skulle vara pojkar var det ingen som föreslog. Däremot var det uppenbart att mina föräldrar fick en rätt oväntad julklapp i form av två tvillingflickor. Det var dan före dopparedan när pappa gav sig ut i julhandeln för att köpa en uppsättning till av allt från nappar till kläder och dessutom försöka hitta en inte allt för dyr tvillingvagn.

När den första chocken lagt sig tyckte våra föräldrar att det var bekvämt att få två på en gång. Att ha det gjort. Syrran och jag har också föredragit att vara två än helt ensamma utan syskon.

Så vad säger mig journalen? Att i begynnelsen var slutet gott och jag var ett ludet barn med kraftigt skrik, ungefär som en kunglig drottning. Gott så.

Läs fler kåserier, som när Jessica svindlas av p-vakter som skor sig på vintertidens tidsvillhet.

We will be happy to hear your thoughts

Leave a reply

Som2ny Network
Logo
Register New Account
Compare items
  • Total (0)
Compare
0
Shopping cart