”Kostnaden för att rädda era liv är att offra våra egna”

I juli 2022 tog världens främsta cancerforskare ett historiskt beslut: yrket som brandman klassades som cancerframkallande av International agency for research on cancer (IARC), en del av Världshälsoorganisationen WHO. Det är en klassificering i grupp 1 – samma kategori som asbest och tobaksrök – och innebär att det finns tillräcklig vetenskaplig evidens för att brandmannayrket orsakar cancer hos brandmän.

Detta borde ha varit en väckarklocka för svenska beslutsfattare. Men i Sverige har reaktionen varit förvånansvärt lågmäld. Samtidigt fortsätter brandmän att exponeras för en giftcocktail av ämnen som polycykliska aromatiska kolväten (PAH), dioxiner, isocyanater, sot, dieselavgaser och höga temperaturer – ofta i kombination med stress och skiftarbete.

Det är en arbetsmiljö som bokstavligen är livsfarlig.

Kläderna var impregnerade med cancerogena ämnen som trängde in genom huden

Forskningen är entydig. Studier från bland annat Europa, USA, Kanada, och Australien visar att brandmän har en förhöjd risk att drabbas av cancer. USA, Kanada, Australien, Polen, Island och Norge har därför klassat flera cancerdiagnoser som arbetsskador för brandmän. I Sverige saknas fortfarande ett sådant erkännande.

Det är ett faktum att fler brandmän drabbas av en cancerdiagnos kopplad till yrket som brandman, än andra arbetsskador inom räddningstjänsten. Brandröken är lika giftig i Sverige som i andra länder som har godkänt cancer som arbetsskada. Vi saknar den arbetsskadeförsäkring som andra länder har. Vi har spottat på stenen sedan 2012 för att få det skydd som andra brandmän har.

Ett särskilt alarmerande exempel är studierna efter höghusbranden i Grenfell Tower i London 2017. Forskare har visat att brandmän som deltog i insatsen har drabbats av en rad allvarliga sjukdomar, inklusive cancer. De som bar sina larmkläder i mer än fyra timmar efter insatsen löpte särskilt hög risk. Kläderna var impregnerade med cancerogena ämnen som trängde in genom huden.

Liknande mönster har observerats efter terrorattackerna den 11 september 2001 i New York. En studie publicerad i The Lancet visar att brandmän som arbetade vid Ground Zero hade en signifikant ökad risk att utveckla cancer jämfört med kollegor som inte exponerades för röken och dammet från kollapsen.

Det är just genom huden, kroppens största organ, som många av de farligaste ämnena tar sig in. PAH är den största gruppen cancerogena ämnen vi känner till, och de passerar rakt igenom dagens larmkläder. Brandmän vittnar om att de fortfarande luktar brandrök efter dusch – ett tecken på att kroppen har blivit kontaminerad. Vi måste göra vad vi kan för att skydda våra brandmän, det handlar om att rädda liv och hålla vår personal inom räddningstjänsten friska.

Det finns ett underställ som skyddar mot brandgaser, ett underställ baserat på aktivt kol som har utvecklats under åtta år. Grunden till det är ett underställ som används som skydd mot kemiska och biologiska stridsgaser av militära CBRNE-förband (CBRNE är en internationell förkortning för farliga ämnen: kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva ämnen). På samma sätt som vi införde värmekamera från Försvarsmakten finns även lösningen på ett skydd mot brandgaser på den militära sidan.

Men det finns ett problem: pengar. Underställen anses för dyra: de kostar 10 000 kronor med en livslängd på sju år. Dyrt? Jovisst, men det är ju all vår utrustning – även kängor, hjälmar och ställ kostar många tusenlappar.

Och priset är marginellt jämfört med kostnaden för att behandla cancer – som i genomsnitt uppgår till över 1,5 miljoner kronor per patient. Ändå saknas vilja eller resurser hos många arbetsgivare att investera i denna skyddsutrustning.

Allt färre unga söker sig till yrket, och oro för långsiktiga hälsorisker är en bidragande faktor

Det är ett cyniskt spel med människoliv. Brandmän riskerar sin hälsa för att rädda andras liv och egendom. Det minsta samhället kan göra är att ge dem det skydd de förtjänar.

Risken för cancer är ett reellt hot mot räddningstjänsten och det är just brandmän som står i frontlinjen mot de mest akuta och komplexa exponeringarna.

Den dokumenterade cancerrisken inom brandmannayrket har inte bara medicinska konsekvenser, den psykosociala effekten är påtaglig då det finns en oro att drabbas av cancer. Därmed påverkar den även rekryteringen. Allt färre unga söker sig till yrket, och oro för långsiktiga hälsorisker är en bidragande faktor. Trots att WHO klassat yrket som cancerframkallande saknas nationella riktlinjer för screening.

En rapport från Brandmännens cancerfond visar att många räddningstjänster helt saknar screeningprogram. Och i en enkät med 70 brandmän uppgav mindre än en fjärdedel att deras arbetsgivare erbjuder regelbundna kontroller för att upptäcka cancer i ett tidigt skede.

Brandmännens riksförbund kräver därför:

● Att underställ med aktivt kol införs som standard i svensk räddningstjänst.

● Att staten tar ett nationellt ansvar för att skydda anställda inom räddningstjänsten mot cancer.

● Att screeningprogram införs för alla brandmän över 40 år.

● Att vissa cancerdiagnoser ersätts som arbetsskada.

Vi har vetenskapen. Vi har tekniken. Det som saknas är politisk vilja. Hjälp oss att rädda räddarna – innan fler liv går förlorade.

Läs fler artiklar från DN Debatt:

Gabriella Lavecchia och Christer Hallqvist för fackförbundet Seko: ”Vi slår larm inifrån murarna – våra kollegor riskerar att dö”

Annika Bevington, grundare av Förening för terrorns offer och anhöriga: ”De visste att min Chris var död, men lät mig vänta i 30 timmar”