Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
När ett av världens största livsmedelsföretag nyligen valde att stoppa inköp av pappersfibrer från svenska skogsbolag hänvisade man till ”kontroverser i norra Sverige”. Beslutet grundas dock på en missvisande bild av verkligheten, som har drivits fram av radikal aktivism snarare än fakta och insikt i hur svensk skog faktiskt brukas. Det riskerar att få allvarliga konsekvenser för jobb, klimat och tilltron till demokratiska processer.
Sverige har ett av världens mest hållbara, långsiktiga och reglerade skogsbruk. Den svenska skogsvårdslagen har två jämställda mål, produktion och miljö. Det innebär att det är lika viktigt att bevara skogens naturvärden som att tillvarata dess resurser. En fjärdedel av landets skogsmark är undantagen från brukande, och omkring 67 procent av den produktiva skogsmarken är certifierad enligt internationella standarder som ställer krav på hänsyn till biologisk mångfald, kulturmiljöer och sociala värden.
Förutsättningarna för en rik biologisk mångfald i skogen blir stadigt bättre. Sedan 1990-talet har mängden död ved, grova lövträd och gammal skog ökat, tydliga indikatorer på att dagens miljöhänsyn fungerar. Även det totala virkesförrådet har ökat kraftigt sedan 1920-talet, något som är viktigt för att vi ska ha tillräcklig tillgång på förnybar råvara. Den svenska modellen är alltså inte ett problem, utan en del av lösningen – en förutsättning för klimatomställningen, en stark ekonomi och livskraftiga samhällen i hela landet.
Trots detta ifrågasätts svenskt skogsbruk allt mer, och i ett allt hårdare tonläge. Vi ser en oroande utveckling där delar av miljörörelsen i ökande grad organiserar aktioner som tar sig aggressiva och rentav olagliga uttryck. Aktivister kedjar fast sig i maskiner, blockerar vägar och tar sig in på produktionsanläggningar. Maskinförare och entreprenörer vittnar om hot, sabotage och förföljelser när de försöker utföra sitt arbete.
Det handlar inte om idealism, utan om systematiska handlingar som hotar säkerheten för alla de människor som arbetar i skogsnäringen. Det undergräver tilltron till demokratiska beslutsprocesser och skapar otrygghet för människor som inte själva har valt att vara en del av debatten. Den som säger sig värna om skogen måste också värna människorna som verkar i den och för den.
Maskinförare och entreprenörer vittnar om hot, sabotage och förföljelser när de försöker utföra sitt arbete
Att stora internationella bolag nu fattar affärsbeslut utifrån aktivistiska kampanjer är djupt oroande. Det är inte bara ett slag mot enskilda företag, utan mot Sverige – mot jobben, mot industrins konkurrenskraft och mot vår förmåga att driva omställningen mot en fossilfri framtid.
När förtroendet för det svenska skogsbruket skadas riskerar Sverige att förlora marknader, investeringar och innovationskraft i en näring som står för en tiondel av vår totala varuexport och utgör ryggraden i många lokalsamhällen.
Även svenska myndigheter har ett ansvar för hur bilden av skogsbruket formas. Miljömålet Levande skogar bygger på att vi ska ha biologiskt rika skogar med långsiktig produktionsförmåga. Men Naturvårdsverket har i sin rapportering valt att beskriva tillståndet i skogen utifrån en förindustriell referenspunkt, en metod som ger en missvisande bild av tillståndet i våra skogar och ger bränsle åt den svartmålning som nu pågår.
Det kan låta som en teknisk fråga, men konsekvenserna är betydande. Sverige framstår som ett land som misslyckas med sitt skogsskydd, trots att vi ligger i topp i Europa när det gäller hållbart brukande.
Myndigheter ska ge underlag för beslut, inte bidra till politiserade tolkningar som försvårar både naturvård och näringsliv. Regeringen måste nu säkerställa att rapporteringen grundas på fakta och aktuell vetenskap, så att förtroendet för svensk klimatpolitik och konkurrenskraft återställs.
Myndigheter ska ge underlag för beslut, inte bidra till politiserade tolkningar som försvårar både naturvård och näringsliv
Sverige behöver en nyanserad och faktabaserad skogsdebatt. En som ser hela skogens värde, som klimatlösning, som livsmiljö, som råvara och som grund för en hållbar samhällsutveckling.
Skogsindustrierna står redo för dialog med alla som vill bidra konstruktivt till lösningar. Men vi kommer inte längre att stå tysta när våra medarbetare, våra medlemmar och vår bransch misstänkliggörs på falska grunder.
Om inget görs riskerar den globala livsmedelsjättens beslut att leda till fler liknande ställningstaganden, med allvarliga följder för svensk konkurrenskraft och ekonomi. Därför uppmanar vi regeringen att säkerställa att myndigheterna ger en rättvisande bild av den svenska skogen, och företag, både svenska och internationella, att stå emot kampanjer som saknar förankring i fakta.
Det är hög tid att sätta ned foten. Det svenska skogsbruket är hållbart, lagligt och nödvändigt för klimatomställningen. Vi är stolta över det, och kommer att fortsätta stå upp för det, för människorna som arbetar i skogen, för landsbygden och för kommande generationer.
Läs fler artiklar från DN Debatt:
Formgivaren Rickard Nordström: ”Svenskt virke håller inte längre måttet”
Skogsbolaget Holmen: ”Läget är ohållbart – även vi överväger att lämna FSC”
