Brf Skogen i Sundbyberg består av 17 medlemmar som tillsammans äger ett fyravåningshus byggt på 1990-talet. Marken hyrs av kommunen genom ett tomträttsavtal.
Sedan 2014 betalar föreningen en årlig avgäld, det vill säga markhyra, på drygt 360 000 kronor. Men nu vill Sundbybergs stad höja den till 840 000 kronor.
För föreningen skulle en sådan höjning bli ett ekonomiskt dråpslag. De boendes avgifter skulle behöva höjas uppemot 50 procent, enligt styrelseledamoten Soheil Zeinali.
– Folk är jätteoroliga. Här bor vanliga medelklassfamiljer och pensionärer som skulle få väldigt svårt att klara en sådan höjning, säger han.
Det var 2023, ett år innan den nya avgäldsperioden skulle inledas, som Sundbybergs stad meddelade att den nya markhyran skulle bli 594 000 kronor. En ökning med 64 procent från tidigare nivå.
Föreningen motsatte sig det kravet med hänvisning till att höjningen var högre än kommunens egen policy. Istället för att gå föreningen till mötes har kommunen nu höjt kravet till en ökning med 132 procent. Frågan ska nu avgöras i domstol.
– Vi har inget emot att göra rätt för oss och betala en skälig hyra, men vi tycker att nivån på höjningen är orimlig, säger Soheil Zeinali.
Tvisten mellan föreningen och kommunen kommer i kölvattnet av en annan uppmärksammad tomträttsdom. I våras sänkte Högsta domstolen den markhyra som Statens Fastighetsverk hade begärt för en annan bostadsrättsförening.
HD slog fast att en rimlig ränta på markvärdet, som avgör hur hög hyran blir, i det fallet var 1,75 procent. I domen påpekas också vikten av att de boende ”inte drabbas av alltför drastiska kostnadsökningar”.
Beskedet togs emot med glädje bland landets tusentals tomträttshavare. Flera rättsprocesser som stått på paus i väntan på HD-domen har nu återupptagits.
– Vi tycker det är jättebra att Högsta domstolen faktiskt uttalar sig om skäligheten. Vi tycker inte det är skäligt att man höjer avgälderna mångfalt mer än vad konsumentprisindex ökar och det verkar HD också anse, säger Erik Fahlén, ordförande för intressegruppen Tomträttsuppropet.
Det är framför allt i storstadsområdena som tomträttshavare fått dramatiska hyrespåslag eftersom markvärdena stigit som mest där. Sedan domen har Malmö sänkt avgäldsräntan från 3 till 1,75 procent och i Göteborg har den borgerliga oppositionen föreslagit generösare priser för friköp av marken.
Eftersom det är upp till varje kommun att bestämma hur markhyrorna ska beräknas skiljer det sig mellan olika delar av landet. Erik Fahlén anser att hela tomträttsmodellen behöver göras om i grunden.
– Det blir omöjligt för en förening med tomträtt att planera sin verksamhet när man inte vet hur kostnadsutvecklingen kommer att se ut på den största utgiftsposten.
Sundbybergs stads policy var redan mer generös mot de boende än exempelvis Statens Fastighetsverks, men i Brf Skogens fall har de alltså frångått den. Samhällsbyggnadsdirektör Andreas Klingström uppger för DN att han inte kan kan kommentera det specifika fallet i nuläget, och ber att få återkomma nästa vecka.
Soheil Zeinali är kritisk mot hur kommunen har skött processen.
– Om vi hade haft en privat markägare hade jag förstått att de vill tjäna maximalt på sin tillgång. Men vi har en markägare som är en del av välfärdssamhället och det här drabbar vanliga invånare.
Läs mer:
